Förr gick skam på torra land. I dag står skam på balkonger och kastar ner flickor..

Något, som upprört många människor den senaste tiden, är att flera unga flickor fallit från balkonger. Någon enstaka har överlevt, men det stora flertalet har dött, trots att svenska balkongräcken är höga nog att skydda någon från att råka falla. Har alltså alla dessa olyckssaliga flickor oförsiktigt suttit på kanten av räcket och dinglat med benen? Eller har kanske några av dem stått på en stol intill räcket och tappat balansen? Kan det inte ha någon som helst betydelse att alla dessa olyckliga flickor kommer ur skamkulturer? Kan de möjligen ha utsatts för skambrott?
En flicka, som överlevde, har försäkrat att hon inte alls har blivit knuffad. Antingen talar hon sanning eller inte. I så fall är hon nog, efter fallet, alltför rädd att säga sanningen. Det är förståeligt och förlåtligt, eftersom hon är omgiven av närstående ur skamkulturen, med allt vad det innebär om tystnadskrav och outtalat hot. Men om hon råkar ramla igen från balkongen får vi kanske visshet. Fast då är det ju tyvärr för sent..