Hertiginnan af Uppsala vs Blondinbella

Ny i bloggvärlden besöker jag då och då hertiginnans blogg för att lära mig lite av varje. Det är som att leta guld: mycket grus och lite guld. I dag är det rubrik som ovan, fast tvärtom hos originalet och hertiginnan skriver "plånboken talar mer sanning än ni anar" vilket är den här dagens guldkorn.

En person, som trodde jag var mycket beläst, frågade vilken bok jag rekommenderade honom att läsa. Han ville bara läsa en enda bok för att ge sitt liv ett lyft. Jag fick lov att tänka till en stund innan jag kom på att det faktiskt finns en bok som har allt man behöver veta.
Jaha och vilken bok är det?
Plånboken. Den enda bok du nånsin behöver läsa är plånboken, bläddra i den för där står allt.

Hertiginnan kastar ofta pärlor för svin, men vad gör det, hon har gott om pärlor. Tyvärr fastnar kommentatorerna om och om igen i ett träsk av avund, utseendefixering m.m. Lyft blicken vill jag säga. Bakom prålet en tänkande människa.

Vid ett tillfälle (jag säger inte när och inte heller var) såg jag ett par gardiner i ett tyg som kostar 650 kr/m på NK. Personen som sytt gardinerna var mycket stolt över sitt arbete, men jag hade svårt att uppskatta sömnadskonsten. Gardinerna, som inte var mönsterpassade, hängde som "ett upp och ett i minne" och gav mig en känsla av vindögdhet. Ingen kan ana hur påverkad jag blev av dessa gardiner. Till slut utbrast jag: bara för att man har en symaskin betyder inte att man kan sy! Sen insåg jag att problemet börjat innan sömnaden. Vid tillklippningen, närmare bestämt: och bara för att man har en sax betyder inte att man kan klippa! Jag fick ge mig. Problemet hade uppstått tidigare ändå: bara för att man har en hjärna betyder inte att man kan tänka! Hjärnan, precis som den övriga kroppen, behöver gymnastik. Muskler kan förtvina om dom inte används. Hertiginnan har fått kritik för uttrycket "ärthjärna", men det är klart hon blir frustrerad när hon inte blir förstådd. Läs mer på http://www.veckomagasinet.se/

En hertiginna i bekantskapskretsen

kan inte alla skryta med. Jag skryter inte heller, för jag är inte skrytsam. Jag bara konstaterar.
Anor, vapensköld, you name it. Fattas inget.
Den adliga är inte bara adlig utan kvick som Anna Maria Lenngren, bildad som drottning Margrethe och stilig som Silvia herself innan hon gick till kirurgen. Ja, det var bara en liten hyllning till en framgångsrik kollega. Man kan kosta på sig ett och annat vänligt ord när man är tillfreds med sig själv. Bloggvärlden är full av bloggare som gnäller och mobbar, människor som är otillfredsställda i sina civila liv och låter det gå ut över andra på bloggen.
Vi ska inte döma dessa stackare utan i stället överösa dom med kärlek så dom bättrar sig.
Fast visst är det svårt.. (Ibland.) Eller hur?

Debatt?

Igår läste jag på Aftonbladets debattsida att det pågår en rättegång mot en okänd pedofil i tingsrätten. Han skyddas av sekretess. Efter att ha ringt tingsrätt och åklagarmyndighet fick jag klart för mig att det verkligen stämde. Som Majsan brukar säga: varje dag lär man sig något nytt!
Hursomhelst skrev jag till debattsidan och berättade om min pedofil och hur sekretessen slår i mitt fall.
Hos Socialstyrelsen (Utredningen om vanvård i den sociala barnavården, S 2006:5) är min utsaga belagd med sekretess till år 2050 (under förutsättning att det inte förlängs mer, det har redan förlängts två ggr.)
Hos Stadsarkivet ska mina journaler, trots att jag offentliggjort dem, sekretessprövas på nytt och min förövares namn ska sekretessbeläggas (för det framgår av min bok att han har begått sexuella övergrepp mot mig..)
Som tur var är min bok offentlig. Den är inte sekretessbelagd. Den vill vara med i "det offentliga samtalet".
Det offentliga samtalet borde verkligen komma igång snart! När Tito Beltran hamnar i hovrätten borde pedofili vara ett av ämnena, eller hur?