lördag 21 maj 2011

Frågor och svar om min egen förövare

På vilket sätt var och är den sociala barnavården en tacksam miljö för en pedofil?
Där fanns och finns barn som kommer i beroendeställning och som har ett bristfälligt socialt kontaktnät. Pedofiler söker makt över och relationer med barn och ungdomar i viss ålder.
Kan just läkare som yrkesmässigt sysslar med kroppen få fördelar som pedofiler?

Det är viktigt för en läkare med den här läggningen att kunna försvara sig med att ”det här måste vi göra därför att det är en undersökning”. Det blir svårt för ett barn att t.ex. få byta läkare om dennes kollegor och barnets föräldrar tycker att ”han är en så bra läkare”. Som läkare är det också lätt att få patienten att klä av sig. Om ett övergrepp sedan sker känner patienten skuld för att hon ”tog av sig kläderna frivilligt”.
Är den sociala barnavården mer utsatt än andra delar av vårt samhälle?

Varför inte? Alla slutna miljöer är riskmiljöer. Övergrepp mot barn förekommer överallt i samhället, men vi får inte glömma att man har störst risk att utsättas för övergrepp i sin egen familj. Naturligtvis gäller detsamma i familjehem, som förut kallades fosterhem.
Hur fungerar en pedofil?
Han tycker att han gör något bra. Om inte gör han något för att motverka dåligt samvete. Han är oerhört manipulativ. I den sociala barnavården finns barn med otrygga familjeförhållanden. En pedofil vinner lätt deras förtroende. Förövaren rationaliserar sitt beteende inför sig själv genom att intala sig att barnet tycker om de sexuella handlingar han utsätter det för.
Vilka signaler borde man ha uppmärksammat och inte - som man gjorde - blundat för?
Om en läkare blir för privat med sina patienter och t.ex. tar hem dem till sig. Pedofiler kan som ”Sune” inreda sexrum i källaren t.ex. En stark varningssignal var att ”Sune” knappt hade ett eget liv utan verkade jobba jämt. Det var lätt att tro att han var engagerad, men att överskrida gränser är inte att vara engagerad. När varken hans kollegor och arbetsgivare reagerade så rättfärdigade det förövarens beteende. Att sedan Socialstyrelsen gav dispenser i 25 år är inget annat än att man från högre ort gett sitt klartecken och gillande.

8 kommentarer:

Anonym sa...

Hej Yvonne,
Jag har sänt ett meddelande till ditt Newsmill-konto.

M v h
Patrik Nyberg

Anonym sa...

Vill berätta för dig,Yvonne Domeij, att jag just nu har lyssnat nästan klart på din Cd-bok & tycker att den är SÅ OTROLIGT BRA skriven! Att du orkat leva vidare & dessutom orkat rekapitulera dina SÅ FASANSFULLA upplevelser & sätta dem på pränt, är BEUNDRANSVÄRT & SÅ VIKTIGT !! HOPPAS att boken blir läst av MÅNGA & att den kommer att användas i utbildning för människor inom vården, barnomsorgen, skolan & överhuvudtaget ÖVERALLT där det finns människor som kan komma i kontakt med barn. På ALLA sådana ställen MÅSTE ögonen hållas VIDÖPPNA, för att man I TID ska kunna STOPPA dessa FRUKTANSVÄRDA ÖVERGREPP.
Jag önskar att du fr o m nu får leva ett BRA & LYCKLIGT liv, UTAN fler vidriga upplevelser. DU ÄR FANTASTISK!!
BORT MED ALLA ÄCKLIGA, VIDRIGA PEDOFILGUBBAR MED SINA SÅ SJUKA HJÄRNOR!

Yvonne Domeij sa...

Tack för dina entusiastiska ord! Om du läst bloggen har du sett att min förövares fru försökt stoppa mina föredrag för personal inom vården! När jag presenterar min bok brukar jag säga "det är en hemsk historia, men den har ett lyckligt slut" för i dag har jag befriat mig från gamla spöken som hängt i kjortelfållen! I dag är jag särskilt lycklig och glad över Patrik Sjöbergs framgångar + medieexponering! Han har verkligen gjort mycket för att ämnet ska upp på agendan och stanna där! Heja Patrik!

Yvonne Domeij sa...

Ett senkommet tack till Patrik Nyberg som är en noggrann och viktig läsare! Mvh YD

marias sa...

TACK Yvonne för en bra em i Uppsala. Viger inte år upp för de so blundar och smiter undan!!
Har själv en släktning som är enhetschef på soialstsyrelsen och som bett MIG bevisa övergreppen eftersom hans mamma (min syster) påstår att jag ljuger.

Förhoppningsvis ses vi igen i Trasdockegruppen.

Yvonne Domeij sa...

Tack Maria för ditt intresse! Vi ses säkert i Trasdockegruppen! Ända sedan början har jag sett symbolen Trasdockan växa och vill gärna vara med även i fortsättningen!

Att påstås ljuga, hitta på, fabulera, fantisera osv. är det vanliga när man berättar att man blivit utsatt. Men det handlar mindre om dig än om din lyssnare som inte kan, vill eller orkar ta in informationen, utan skjuter den ifrån sig. Personer med en egen relation till en förövare har ofta svårt att tro den som drabbats och tar till starka försvar för att få behålla sin egen bild av den andres förövare.

Min förövare, f.d. barnläkaren, medgav att han haft sex med mig, patienten (men sa i samma andetag att vi var två ungdomar som förälskat oss på hans arbetsplats). Dessa hans ord ledde till att jag tog pennan och skrev Den svarta boken som ligger på slutet i Trasdocka. Idag när min förövare är död är jag glad att jag hann skriva boken och visa honom vad han utsatte mig för.

marias sa...

Tack YVonne för ditt svar. Läser din bok nu och känner igen så mycket. Vi hörs och ses.

Maria

Yvonne Domeij sa...

Hej igen Maria! Ingrid har kontaktuppgifter. Kram!