frågar Monica Dahlström-Lannes i Eskilstunakuriren och svarar själv att det gör barn. Barn förnekar att det har hänt, fast det har hänt. Men annars är det ovanligt att barn ljuger.
Läs artikel och kommentarer på
www.ekuriren.se/link,php?id677141
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
Den människan liter jag inte det minsta på. Barn har svårt att ljuga eftersom de är så konkreta i sitt tänkande.
Jag hoppas du läste hennes artikel. Hon sa ju inte att barn ljög, utan tvärtom. Skam, rädsla och lojalitet mot förövaren kan göra att barn förnekar t.o.m. uppenbara och avslöjade (många gånger fotograferade och filmade) övergrepp. Det är precis som du säger "barn har svårt att ljuga" och, skulle jag vilja tillägga: det är vi vuxna som lär ut ljugande genom att reagera negativt på barns sanningar, genom att bli arga, upprörda och straffande.
Jag har mött mormodern till två små pojkar som lekte med tändstickor i hennes garderob när barnvaktande moster och hennes kompis låg och sov efter en sen natt och hon själv gått till affären. När mormor kom tillbaka var brandkåren där och hennes lägenhet övertänd. Pojkarna hade inte vågat berätta när det tog eld eftersom de var rädda att få stryk. Elden spred sig, lägenheten totalförstördes och fyra människoliv riskerades, allt pga att de brukade få stryk när de gjort något dumt.
Yvonne; jodå, jag läste artikeln som var helt ok men i övrigt är jag skeptisk till hennes sätt att föra ut sina åsikter. Hon känns inte alltid så seriös som hon skulle behöva vara om du förstår hur jag menar.
hon är inte bara trovärdig utan en hjälte som orkar fortsätta att ta barn i försvar år ut och år in trots all kritik och högvis av grova kränkningar. att inte lite på henne och alla andra som vågar stickan ut hakan är precis vad som håller sanningen nedtystad. lita inte på de som säger sanningen så blir lögnen lättare att svälja! för sanningen är ofta svår att svälja, den sätter sig oftast på tvären, inte minst när ett litet barn berättar om övergrepp och våld.
Skicka en kommentar