Bjud in Silvia och Madeleine!

Med anledning av den planerade ceremonin vill jag (som vanvårdats i samhällets regi och intervjuats i Utredningen om vanvård) att ni som planerar denna ceremoni bjuder in drottning Silvia och prinsessan Madeleine som båda engagerat sig för utsatta barn i Childhood. I en intervju har det framkommit att de som vanvårdats ej uttryckt motsvarande önskemål och att det därför ej ingår i planeringen att bjuda in någon från kungahuset. Jag uttrycker därför detta önskemål här med förhoppning om att det ska hörsammas. Mvh Yvonne Domeij, författare till Trasdocka (Ordfront 2006) där vanvården jag utsattes för skildras

Ovanstående sänt till den särskilde upprättelseutredaren Kerstin Wigzell samt till Utredningen om vanvård i den sociala barnavården, S 2006:5 idag, den 23 feb. 2011

250.000 föreslås

som sagt och nu har jag fått ett personligt brev från högre ort där man förklarar att (den eventuella) "kompensationen" ska vara skattefri.
Håhåjaja är allt jag kan säga. Många års inkomstbortfall följt av lägre pension ska alltså "kompenseras" med 250.000. Förnyade utredningar av myndighet som ska inrättas gör att fler offer för vanvården hinner dö innan den ev. "kompensationen".

250.000 sek

har regeringens utredare föreslagit som kompensation till barn som vanvårdats av samhället. Låt oss begrunda om förslaget överhuvudtaget kommer att förverkligas. Låt oss också begrunda om beloppet kommer att jämkas. Låt oss därpå begrunda om kompensation är ett förtäckt sätt att göra ett, som det borde heta, skadestånd beskattningsbart. Låt oss även begrunda hur vanvårdat ett vanvårdat barn måste vara för att kunna få komma i åtnjutande av den lilla kompensation som föreslås.
Samhällets styvbarn Anne Skånér vill bara tacka och ta emot enligt TV4Nyheterna. Så förenklat kan inte jag se på det.

DN och skilsmässor

I DN läser jag om en kvinna som efter en skilsmässa börjat ett nytt liv i en ny stad efter att ha utkämpat ett krig som ingen sett eller förstått. Ett brott som spökat i det förflutna tycks fortfarande spöka.
Vad såg hon som hon inte vågar uttala? Vilken familjehemlighet förs vidare i tysthet från generation till generation? Vad bevittnade hon som är alltför tabubelagt för att fästa på papper?